Bolagets produktportfölj är baserad på mesenkymala stamceller från Wharton’s Jelly (WJMSCs), d.v.s. gelén som finns runt blodkärlen i navelsträngsvävnaden. Mesenkymala stamceller har en immunmodulerande förmåga, en egenskap som kan vara till nytta i en mängd olika områden där det idag finns knapp behandling, såsom autoimmuna tillstånd och avstötning vid transplantationer.
NextCells stamcellsprodukter är allogena vilket innebär att donerade stamceller, inte patientens egna, används. Grunden för NextCells stamcellsterapier är företagets egenutvecklade urvalsmetod – Selektionsalgoritmen.
Selektionsalgoritmen, som består av en IP-skyddad metod för att välja ut stamceller med bäst effektivitet och styrka. Algoritmen gör en övergripande bedömning av flera funktionsanalyser för att identifiera optimala donatorer och celler för tillverkning av cellterapier. NextCells noggranna och avancerade urvalsmetod har en skalbar förmåga och garanterar hög styrka och effekt jämfört med andra applikationer inom stamcellsterapi. Den noggranna urvalsmetoden resulterar i stamceller av konsekvent hög kvalitet och därav en stark säkerhetsprofil med få biverkningar.
Selektionsalgoritmen är för närvarande skyddad av tre patentfamiljer där patentansökningarna är pågående.
NextCells konkurrenskraft ligger i användningen av stamceller från navelsträngsvävnaden. Navelsträngen är en källa som annars skulle kasserats, men fungerar som en potent stamcellskälla med potential för snabb expansion
NextCells huvudkandidat ProTrans™ fokuserar på behandling av diabetes typ-1. ProTrans™ är en läkemedelskandidat baserad på mesenkymala stamceller, utvunna från navelstrengsvävnad. Cellerna väljs noggrant ut med NextCells selektionsalgoritm.
Tillverkning av ProTrans™ sker från, för ändamålet, donerade navelsträngar och från dessa odlas stora mängder stamceller upp. Stamcellerna fryses därefter ned och kan vid behov tinas upp och ges till patient direkt vid diagnos.
NextCells primära fokus är att ProTrans™ ska bli det första läkemedlet som behandlar den underliggande sjukdomen vid diabetes typ-1.
Den slutgiltiga målsättningen för ProTrans™ är att kunna behandla patienter redan innan de blivit beroende av att ta externt insulin (prevention). Genom att behandla med ProTrans™ avses immunförsvaret läras om till att inte angripa de insulinproducerande betacellerna, vilket kan resultera i en längre tid utan externt insulinbehov.
ProTrans™ har, utöver en framgångsrikt slutförd säkerhetsutvärdering, visat effekt i att skydda patientens egen insulinproduktion.
NextCell genomför totalt tre kliniska prövningar med ProTrans™, ProTrans-1, ProTrans-2 och ProTrans Repeat där ProTrans-1 är avslutad.
Startades i januari 2018 och var en fas I-studie som utvärderade ProTrans™ säkerhet och påverkan på patientens egen insulinproduktion. I studien behandlades totalt nio patienter med låg, medel och hög dos. Resultat från studien publicerades den 4 december 2019 och visade, förutom det primära syftet; säkerhet, även en statistiskt signifikant skillnad i egen insulinproduktion mellan de olika patientgrupperna. Patienterna i hög- och medeldoskohorten hade bevarat en högre insulinproduktion jämfört med patienterna i lågdoskohorten.
Är en randomiserad, dubbelblindad och placebokontrollerad fas II-studie, där tio patienter får ProTrans™ och fem patienter får placebo. Syftet är att påvisa ProTrans effekt. Sista patienten i ProTrans-2 behandlades i juni 2019 och resultat förväntas finnas tillgängliga under det tredje kvartalet 2020. Både patienter och utredare är ovetande om vilken behandling patienten får.
Startades i maj 2019 och är en fas-II-studie, en direkt fortsättning av ProTrans 1 och 2 med syfte att få data på upprepad behandling, det vill säga verifiera om upprepad behandling kan öka eller upprätthålla en eventuell effekt av ProTrans™ över längre tid med bibehållen säkerhet. I studien inkluderas de nio patienter som behandlats i ProTrans-1-studiens doseskaleringsdel samt ytterligare nio som fungerar som kontrollgrupp. Effekten mäts genom att jämföra patientens förmåga att producera insulin före behandling med 12 månader efter behandling med den upprepade dosen av ProTrans™. Patienterna följs i fem år efter avslutad behandling. Sista patienten i ProTrans-Repeat behandlades i september 2019 och resultat förväntas finnas tillgängliga i slutet av 2020.
De kliniska prövningarna genomförs i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och Uppsala Universitet.
Edvard Smith, MD, PhD, professor i molekylär genetik vid enheten för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset
Per-Ola Carlsson, Professor i medicinsk cellbiologi med specifikt intresse för experimentell endokrinologi vid Uppsala universitet och Uppsala universitetssjukhus
Karolinska Trial Alliance Support, under ledning av Sofia Sisay, PhD
Karolinska Trial Alliance Fas 1-enheten, Karolinska Universitetssjukhuset
Ulf Smith PhD, ordförande och Anders Fasth PhD, båda professorer vid Göteborgs Universitet. Åke Lernmark PhD, Professor vid Lunds Universitet.
Diabetes av typ-1 är ett kroniskt autoimmunt tillstånd där immunsystemet attackerar de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Orsakerna till denna autoimmuna reaktion är inte kända och är inte kopplade till modifierbara livsstilsfaktorer. Idag finns det inget botemedel, sjukdomen kan inte förebyggas[1] och diagnostiseras vanligtvis hos barn och unga vuxna. Mellan 20-40 miljoner lever med typ 1-diabetes världen över[2].
ProTrans är tänkt att ges till patienter direkt efter diagnos. ProTrans ges i ett försök att skydda de insulinproducerande cellerna och att modulera immunsystemet. Effekten kan vara övergående, vilket resulterar i en längre initial fas eller minskat behov av insulin, men målet är att omprogrammera immunsystemet för att acceptera kroppens egna insulinproducerande celler. ProTrans minskar immunsystemets attack, och därmed skyddas insulinproduktionen. Genom att återställa patientens medfödda insulinförmåga minskas behovet av insulinbehandling.
[1] Martinov, T., & Fife, B. T. (2020). Type 1 diabetes pathogenesis and the role of inhibitory receptors in islet tolerance. Annals of the New York
2 Daneman D (11 March 2006). "Type 1 diabetes". Lancet. https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-siffror/.
Läkemedelskandidaten ProTrans är en stamcellsprodukt med celler från navelsträngsvävnad. Cellerna är noga utvalda med NextCells patentansökta selektionsalgoritm.
I renrumslaboratoriumet genomförs en rad olika analyser för att utvärdera cellernas funktion och hur de påverkar immunförsvaret. Resultaten matas in i selektionsalgoritmen som beräknar cellernas sammanvägda förmåga att dämpa ett överaktivt immunförsvar via flera verkningsmekanismer.
Immunförsvaret består av en mängd olika celltyper som aktiveras eller inaktiveras av ett stort antal olika signalmolekyler. I autoimmuna sjukdomar har balansen rubbats och immunförsvaret ger sig på kroppens egna celler. Den molekylära orsaken är oftast okänd och varierar mellan individer och kan förändras över tid.
ProTrans utnyttjar kroppens eget sätt att återställa balansen. Stamceller som kan känna av vad den molekylära orsaken till autoimmuniteten är och utsöndra signalmolekyler för att motverka inflammationen.
Med erfarenhet från läkemedelsindustrin har NextCell utvecklat ProTrans för att nå hela vägen till patienten. Stamceller från navelsträng kan odlas i stora mängder och tillgången på råmaterial är närmast obegränsad.
Behandling med ProTrans är enkelt och säkert och kommer kunna göras på vårdcentralen. ProTrans levereras fruset i en liten stamcellspåse. Efter 3 minuter är ProTrans tinat och stamcellspåsen kopplas ihop med en vanlig infusionspåse. Stamcellerna blandas varsamt med en koksaltlösning innan de ges som en infusion i armvecket.
Behandlingen blir kostnadseffektiv eftersom NextCell kan producera stora tillverkningssatser, förvara ProTrans fruset i väntan på användning och behandlingen är enkel.
Cellaviva är Sveriges första biobank för familje-sparande av stamceller från navelsträng och erbjuder blivande föräldrar att spara det nyfödda barnets stamceller för framtida medicinska behov.
Efter expansionen till Danmark och med en kundkrets över hela Skandinavien har verksamheten vuxit till att bli marknadsledande inom stamcellssparande i hela Skandinavien och den enda stamcellbank med tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Cellaviva lanserade sin produkt i september 2015 och marknaden i Sverige kan idag fortfarande betraktas som relativt omogen.
Stamcellssparande har dock funnits i flera decennier utomlands och är globalt en etablerad och utbredd tjänst.
Blivande föräldrar över hela världen har erbjudits att lagra stamceller från sina nyfödda barn i mer än två årtionden. Globalt har idag ett hundratal olika företag stamceller från över 4 miljoner barn lagrade. 1988 genomfördes den första stamcells-transplantationen med celler från navelsträngsblod. Tidigare var benmärg den enda stamcellskällan. Ingreppet för att samla in benmärg är omfattande och behöver ske tätt inpå att transplantationen ska genomföras. Födseln är ett unikt tillfälle att ta tillvara stamceller utan något ingrepp då man samlar in stamceller från efterbörden som annars endast är en restprodukt. Dessutom är stamcellerna både opåverkade av miljöfaktorer och som mest kraftfulla vid födseln.
Den klassiska definitionen av en stamcell kräver att den har två egenskaper:
Stamcellers egenskaper gör dem attraktiva för behandling av:
Hematopoietic stem cells (HSC) give rise to all blood cells. They were discovered in 1961 and the main source of HSC is bone marrow and umbilical cord blood.
Around 50 000 patients receive a stem cell transplantation each year, a therapy given to treat 80 deadly diseases including:
Mesenkymala stamceller (MSC) eller bindvävsbildande stamceller som de också kallas, är multipotenta stromaceller som kan differentiera till olika celltyper, inklusive: osteoblaster (benceller), kondrocyter (broskceller), myocyter (muskelceller) och adipocyter (fettceller). Dessa celler har också visat sig kunna påverka immunsystemet genom aktivering, dämpa och modulering.
Experimentell behandling i:
